FFK – Kimstad 1-1


Första matchen på riktigt gräs och bollen hoppade och rörde sig inte precis som vi i FFK var vana vid, efter ett flertal månader av slit på molle.

 

Resultatet 1-1 får vi vara nöjda med. Då den första halvleken är jämn och båda lagen bjuder upp till bra spel, men då vi andra halvlek tappar och låter Kimstad föra spelet. Vi faller långt bak i positionerna och lyckas hålla 1-1.  En kämpa insatts av hela laget bannar väg för denna skalp.

 

Ett extra plus till Dennis A som storspelade matchen igenom och till Gerson som trotts sin unga ålder spelar som en senior spelare, släpper bollen på ett och två tillslag och tar ny position. Noterbart är även att Rikard Johansson gjorde sin första match för säsongen och var lysande.

 

Hoppas alla kommer och tränar i veckan, för på fredag blir det åka av mot ett formstarkt Kuddby.

 

Målskytt; David

 

Varningar; Oscar och Johnny

 

Vår egen Rikard, som förutom att spela FIFA med sin son, älskar Manchester United och är otroligt stolt att Patrice Evra är nominerad till MVP i PL i år.
/ Oscar

Krönika


Idag är det exakt 1 år sedan jag kom till FFK, 1 år sedan jag gjorde min första träning nere på Mollevallen, 1 år sedan jag träffade mina nya lagkamrater, vad jag inte visste då var att dessa lagkamrater skulle bli en stor del i min vardag, som vänner.


Jag hade tappat suget på fotbollen och vara nära att lägga av, jag vantrivdes och mitt självförtroende var i botten. En regnig dag ringde jag Stefan Strandberg, han var då som nu tränare för FFK. Jag kände att jag ville ge fotbollen en sista chans och idag är jag så innerligt glad att jag gjorde det.

 

Redan när jag klev innanför klubbhusets väggar kände jag gemenskapen, något jag inte upplevt på flera år inom idrotten. Här pratade alla med alla och skratten klingade mellan vägarna. Jag tog en plats i omklädningsrumet och snörade på mig skorna, plötsligt föll en stor skugga över mig, jag tittade upp och fann där en skäggig karl med robusta ögonbryn. Han spände ögonen på något över mitt huvud, en lapp där det stod ”Sigge”, jag hade utan vetskap tagit hans plats. Han harklade sig och jag tog ett skutt åt sidan, han skrattade och sträckte fram sin hand och sa, ”det är jag som är Sigge, islänningen, du får idag äran att vistas på min plats, men nästa träning vill jag ha tillbaka den”. Jag skakade hans hand och nickade. Han slog sig ner bredvid mig och började prata.

 

Väl på träningen missade jag första passningen och var beredd på ”glåpord”, men dessa kom aldrig, istället fick jag en uppmuntrande klapp på axeln och ett ”kom igen, du sätter nästa” av Rikard Johansson, ”pappan” i laget. Efter första träning på länge kände jag mig glad och så har träning efter träning gått till sitt slut och jag vill bara passa på och tacka alla i FFK för detta, för utan er hade jag inte spelat fotboll idag.

 

Många säger att det tar ett tag att komma in nya miljöer, att anpassa sig och veta hur man ska agera i olika situationer. I FFK var aldrig detta något problem då jag välkomnades som om jag alltid hade spelat där. I år tror jag på en kanon säsong, vi har ett kanon lag och kanon tränare.  Jean de La Fontaine sa en gång, ”det finns ingen blomsterströdd väg som leder till framgång”. Enligt mig finns det och den vägen stavas FFK.

/ Oscar

FFK - Wreta 2-4 (Östgötacupen)

FFK – Wreta 2-4 (Östgötacupen)


Linköping


Nicklas Johnsson hade innan vår tur till Linköping snackat upp sig själv som chaufför, då han visste Linköpingsgator som sin egen bakficka. Kanske blev det för honom ett antiklimax då Robie istället tog kommandot över bilen från baksätets position och styrde oss rätt. En skrattande Robie hittade då alla trodde att vägen tagit slut en lösning och vår resa mot planen fortsatte på en cykelväg. När vi äntligen anlände till planen stod vi utan omklädningsrum.  Efter mycket om och men fann dock Sigge en lösning och fick en fritidsgård i närheten att ringa efter kansliet som kom och öppnande. Matchen blev framskjuten till 20.45 till Max stora förtjusning då han vinklade vår match till en CL match som har samma startid.

 

Matchen


6 mål föll i första halvlek, 2 till FFK och 4 till Wreta, vilket också blev slutresultatet 2-4.

Vinna eller försvinna i Östgötacupen har under åren varit FFK:s melodi, då vi förra året åkte ur med sista sparken mot LFF (div3).  Men ingen lever på gamla meriter, i år blev det uttågande redan i första omgången mot ett lag som vi spelade ut i båda halvlekarna, men som vi inte hade skärpan eller spetsen att sätta bollen i mål mot.

Matchen i sig var en ganska tråkig tillställning, ett FFK som spelade fin fotboll men som blev straffade gång på gång av Wretas långa svepande bollar från egen backlinje.  Andra halvlek krympte Wreta ytorna och bildade en rödköttmur utanför eget straffombråde, vilket försvårade våra attacker och chanser avsevärt.

Vi drar inga större växlar av det här, vi har ett eget spel och det såg vi trotts förlusten då vi för matchen i 90 + extratid. Från match till match blir allt bättre och när serien snart drar igång hoppas jag att allt fallit på plats.

 

Mål; Oscar och David

 

Varningar; Oscar och Dennis x(2)

 

 

Vår egen Robie, som förutom fotbollen är en naturlig stekare och arbetar på "pappa betalar".

 

/Oscar